Djur har alltid varit en större del i mitt liv än folk. Varit en hel del olika arter och individer som passerat här genom åren.
Gotlänning i ca 40 års ålder, men ja många tror jag är 10 år yngre för det är lite där jag är mentalt 😆. Adhd på det med en mindre släng Ocd, dyselexi. Fungerar dock rätt normalt men märks ibland några positivare och negativare drag som tittar fram mellan varven.
Har ingen släkt i närheten och inte direkt någon familj, förlovad men ännu särbo. Bor för litet enligt mig för att flytta ihop med en som har astma och allergier, känns fel att prioritera bort för mycket med djuren för en karl. Djuren är lite som min familj.
Men viss kompromiss har blivit med att avveckla lite på djuren under tiden de gått bort och med det istället ta upp något annat igen som hamster. Han studerar nära och ofta här ändå att hjälpa rasta hunden, så pass mycket att jag köpte en ny dator för att slippa ha honom på min dator 🙈.
Höll på med hamster för många år sedan och när de gick bort blev det en paus. Sedan började jag om med lite äldre avelsdjur från Flingans som tyvärr aldrig gick vidare. Ville inte omplacera dom så de levde sin tid och då blev det en kort paus igen innan jag tog nya tag med både vintervit och guldhamster.
Var på väg att gå dåligt ännu en gång men lyckades få hjälp av ett nytt ansikte. Arbetar inom vården så man hamnar ibland på sämre platser där bra arbetsmiljö inte är något som finns och respekt för ledighet finns inte. Man han knappt hinna hem från ett pass innan de kunde ringa och vilja inbeordra en. Man hade inte jour men krävdes ändå att alltid ha koll på mobilen och svara fort. Mycket stressande att aldrig få slappna av när man var ledig.
En stor del till att jag inte kände jag hann med ta en kull på sista honan jag hade hemma vars linje jag ville jobba med. Andromeda dök upp och ville låna hem min hona för en kull. Så sett kunde jag fortsätta med att bara ta en avkomma och få mer tid att hinna planera lite.
Dykt upp många perioder inom hamster ägandet som inte direkt skett inom andra arter jag hållit på med. Mer hjälptsamt folk vilket jag själv inte är så van med och än i dag försöker anpasssa mig.
Gotlänning i ca 40 års ålder, men ja många tror jag är 10 år yngre för det är lite där jag är mentalt 😆. Adhd på det med en mindre släng Ocd, dyselexi. Fungerar dock rätt normalt men märks ibland några positivare och negativare drag som tittar fram mellan varven.
Har ingen släkt i närheten och inte direkt någon familj, förlovad men ännu särbo. Bor för litet enligt mig för att flytta ihop med en som har astma och allergier, känns fel att prioritera bort för mycket med djuren för en karl. Djuren är lite som min familj.
Men viss kompromiss har blivit med att avveckla lite på djuren under tiden de gått bort och med det istället ta upp något annat igen som hamster. Han studerar nära och ofta här ändå att hjälpa rasta hunden, så pass mycket att jag köpte en ny dator för att slippa ha honom på min dator 🙈.
Höll på med hamster för många år sedan och när de gick bort blev det en paus. Sedan började jag om med lite äldre avelsdjur från Flingans som tyvärr aldrig gick vidare. Ville inte omplacera dom så de levde sin tid och då blev det en kort paus igen innan jag tog nya tag med både vintervit och guldhamster.
Var på väg att gå dåligt ännu en gång men lyckades få hjälp av ett nytt ansikte. Arbetar inom vården så man hamnar ibland på sämre platser där bra arbetsmiljö inte är något som finns och respekt för ledighet finns inte. Man han knappt hinna hem från ett pass innan de kunde ringa och vilja inbeordra en. Man hade inte jour men krävdes ändå att alltid ha koll på mobilen och svara fort. Mycket stressande att aldrig få slappna av när man var ledig.
En stor del till att jag inte kände jag hann med ta en kull på sista honan jag hade hemma vars linje jag ville jobba med. Andromeda dök upp och ville låna hem min hona för en kull. Så sett kunde jag fortsätta med att bara ta en avkomma och få mer tid att hinna planera lite.
Dykt upp många perioder inom hamster ägandet som inte direkt skett inom andra arter jag hållit på med. Mer hjälptsamt folk vilket jag själv inte är så van med och än i dag försöker anpasssa mig.